Vi höll nämligen på att läsa biologisk psykologi och föreläsaren berättade då att vi till X antal procent (kommer inte ihåg hur mycket) koncentrerar oss på den andres övre ansiktshalva (ögonen) när vi försöker avläsa dennes känslouttryck.
Detta samtidigt som det sägs att människor med autismstörningar istället har en större tendens till att kunna avläsa mer av den andres nedre ansiktshalva (munnen).
Men om man funderar vidare, och precis som min klasskamrat påpekade; hur är det tillexempel med japaner eller asiater överlag? För om man ser till deras smileysar så är det ju främst ögonen som är det väsentliga, till skillnad från smileysarna i väst där det mest är med hjälp av förändringar på munnen som vi uttrycker olika känslor med.
Något riktigt svar fick vi inte eftersom forskning på smileysar inte finns (inte vad föreläsaren visste i alla fall!) och ni får ta det här för vad det är eftersom jag inte har några källor att ange. Men ändå, visst är det lite spännande ändå? :P
Och vad tror ni själva, visar vår "typ" av smileysar vad vi brukar koncentrera oss på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar